Satsningar på psykisk hälsa stöder både samhället och individen.

Panostukset mielenterveyteen tukevat sekä yhteiskuntaa että yksilöitä. Yhteenveto alla. Investments in mental health support both society and individuals. Brief at the end.  

Tack vare fantastiskt vinterväder har många Helsingforsare hittat sig ut på isarna. När man rör sig på havsisen är det viktigt med förberedelser för att minimera riskerna. Med hjälp av information om var isen är stark och, var den kan vara svagare, förebygger du att du trillar igenom. Isarna kan ändå vara oförutsägbara, och du behöver alltid ha med dig säkerhetsutrustning, som isdubbar, rep - och helst en kompis - så att du snabbt kan ta dig upp ur vaken om du trillar igenom.

På samma sätt som vi förhåller oss till issäkerhet borde samhället förhålla sig till psykisk hälsa. Genom information och stödtjänster ska vi enligt bästa förmåga förebygga att människor tyngs ner av psykiska problem. Livet, och människans psyke, är likt havsisen stundvis oförutsägbar - och om isen plötsligt ändå brister ska vi se till att hjälp finns för att kunna ta sig upp till ytan igen. Hjälp ska erbjudas snabbt och effektivt, ingen ska lämnas ensam i vaken.

Psykisk ohälsa är en folksjukdom, unga är speciellt utsatta. Hälften av alla finländare lider av någon form av psykiska problem under sin livstid och cirka hälften av alla sjukpensioner orsakas av psykisk ohälsa. Ändå får bara hälften av de som lider av psykisk ohälsa den vård de behöver. Mental ohälsa uppskattas kosta Finland drygt 5% av BNP årligen, över 10 miljarder euro, enligt OECD. Ekonomin påverkas av psykisk ohälsa dels genom vårdkostnader samt genom produktivitetsbortfall. Satsningar på mental hälsa lönar sig alltså också ekonomiskt. Enligt Mentalhälsopoolen skulle exempelvis en nationell terapigaranti betala sig tillbaka nästan tiofaldigt.

Med satsningar på psykisk hälsa kan vi framförallt minska på illamåendet i samhället. När både hjärtat och plånboken gynnas av en investering ska man göra den så snabbt som möjligt.

När vi tacklar mentala problem behöver vi göra det från ett heltäckande perspektiv. Förebyggande åtgärder som stärker samhörighet och välmående ska satsas på. Vård ska finnas tillgänglig i alla stadier av livet och för alla olika problem. Vård måste ges snabbt när den söks, väntetider på flera månader känns närmast absurda. Vi behöver satsa på tillgängliga lågtröskeltjänster, varifrån man sen kan vägledas till vidare vård. Helsingfors Mieppi-satsning är ett steg i rätt riktning. Vården ska alltid utgå från patienten och det ska vara lätt att söka vård. De långa köerna som de som nu söker hjälp måste stå ut med, måste rättas till genom att ge den mentala vården mera resurser. I ekvationen ska även tredje sektorn samt privata aktörer beaktas.

Ansvaret för att få rätt vård ska vara på vårdpersonalen, en person som söker hjälp för psykisk ohälsa ska inte slussas runt mellan olika instanser eller tvingas att själv reda ut vilken vårdmetod som krävs och hur hen får tillgång till den. Vårdkedjorna mellan de olika enheterna måste fungera. Processerna till att få vård och söka ersättning för det ska göras så smidiga som bara möjligt. Det är hög tid att vård för psykisk ohälsa håller lika hög standard som vård för övriga sjukdomar!

Skolorna är uppsamlingsplatser där vi kan nå alla barn och unga. Det är därför väldigt viktigt att se till, att skolornas stödfunktioner och elevvården har tillräckliga resurser samt utbildning kring psykisk ohälsa för att fungera förebyggande. Om vi ingriper i ett tidigt skede och ser till att elever får det stöd de behöver, kan vi bättre undvika allvarliga fall av psykisk ohälsa även senare i livet. Om vi tidigt i skolorna pratar öppet om psykisk ohälsa kan vi bidra till att minska på stigmat och sänka tröskeln att söka hjälp. Psykisk ohälsa ska därför behandlas i undervisningen. På det söttet kan alla elever göras medvetna om vilka problem psykisk ohälsa kan leda till och hur man kan söka hjälp.

Skolpsykologernas och -kuratorernas roll är viktig och vi måste se till att de ges förutsättningar att sköta sitt arbete bra också efter en möjlig social- och hälsovårdsreform. Skolpsykologernas arbetsplats ska vara i skolorna. Stöd och hjälp för psykisk ohälsa ska vara tillgänglig i alla stadier av utbildning, också i gymnasier och på universitets- och högskolenivå.

Din socioekonomiska ställning påverkar risken att du drabbas av psykisk ohälsa, risken är högre för låginkomsttagare. Därför behöver vi se till att de som drabbas hårdast och har sämre möjligheter att finansiera sin egen vård ges möjlighet till vård. Det betalar sig tillbaka på lång sikt då kostnaderna som marginalisering och utdragna mentala problem ger upphov till sjunker och färre faller utanför samhället. Alla ska ges en jämlik chans att ta hand om sin psykiska hälsa.

Språklig jämlikhet är en förutsättning för att vård för psykisk ohälsa kan lyckas. Att kunna uttrycka sig på sitt modersmål är viktigt när man talar om saker som i sig själva ofta känns fruktansvärt tunga att tala om. I Helsingfors måste vi arbeta för att trygga vård för psykisk ohälsa också på svenska. Många har talat med mig om en oro över tillgång till svenskspråkiga tjänster, det är av yttersta vikt att vi ser till att språket inte höjer tröskeln för att söka hjälp. Vi behöver också ha tjänster på andra språk, främst engelska. Eftersom utbytesstuderande numera får sin vård av staden, och inte Studenthälsovården, är detta i dagens läge ännu viktigare än tidigare.

Om någon faller genom isen, behöver den hjälp att ta sig upp. Samma gäller för psykisk ohälsa. Vi ska finnas där för varandra, vara förstående gentemot varandra och hjälpa till - helt enkelt vara snälla medmänniskor. En observation jag gjort angående psykisk ohälsa, är  att det ofta är personer som själva lidit eller lider mycket som talar ut och skapar uppmärksamhet för saken. Alla ni som gör det är otroligt stronga personer. Det att ni orkar prata om era erfarenheter är otroligt viktigt så att andra kan hitta stöd och få hjälp. Men kom ihåg att det inte är på ert ansvar. Det är viktigt att beslutsfattare tar psykisk ohälsa på allvar och ser till att arbetet får de resurser som krävs - det betalar sig nog tillbaka. 

Jag har en klok lillasyster som studerar psykologi. Hon brukar säga att för de allra flesta människor skulle det göra gott att gå i terapi. Jag har ingen orsak att betvivla hennes expertis. Om Helsingfors stad kan ge förutsättningar för alla att göra detta, är jag säker på att det kommer att leda till mera välmående invånare i framtiden. Det är en utveckling som gynnar alla.

Suomeksi:
Meidän tulisi suhtautua mielenterveyteen samalla lailla kuin suhtaudumme jääturvallisuuteen. Tiedolla ja ennaltaehkäisevällä toiminnalla voimme minimoida riskit, mutta onnettomuuden sattuessa on tärkeätä olla mukana välineitä millä veden varaan joutunut voi pelastautua ylös avannosta. Hädässä olevaa ei jätetä yksin, vaan pyritään auttamaan niin nopeasti kuin mahdollista.

Suomessa mielenterveysongelmista kärsii erittäin moni, ja tämä maksaa yhteiskunnalle joka vuosi arvioiden mukaan yli 10 miljardia. Tarvitsemme panostuksia mielenterveyteen, sekä ennaltaehkäisevään työhön että hoitoon. Apua on saatava nopeasti ja matalalla kynnyksellä. Hoidon on oltava potilaskeskeistä sekä saavutettavaa kaikille riippumatta varallisuudesta tai kielitaidoista. Koulut ovat tärkeässä roolissa ennaltaehkäisevässä työssä ja niiden tukitoimille on varattava tarpeellinen rahoitus. Hoitoa on saatava koulujen kautta myös toisella asteella sekä yliopistoissa ja korkeakouluissa.

English:
We should approach mental health the same way we approach ice safety. By information and preventive measures we minimize the risk. Should an accident anyhow occur, it’s important that we have the right equipment with us. With adequate tools, you can rescue yourself up tfrom the water. If someone falls through the ice, they are not left behind, rather we strive to help them as fast as possible.

Struggles with mental health affect a great number of people in Finland. In addition to human suffering, it costs society approximately 10 billions a year. We need to invest in mental health, in both preventive measures and in care. Help needs to be available fast and with a low-threshold. The care needs to be patient-focused and accessible to everyone regardless of wealth or language skills. Services in English have gained in importance since exchange students no longer have access to the Student Health Services. Schools play an important part in preventing problems with mental health and we need to ensure they are adequately funded. Care should be made available through schools also in secondary education and university level.

Jag är stolt över att min studentkår tar sina medlemmars psykiska hälsa på allvar och jobbar för tillgång till vård. Om du som nu läser denhär bloggen mår dåligt och känner att du behöver hjälp hittar du information om var och hur du kan få det på Mentalt välmående - SHS.
Jos tarvitset apua mielenterveyteen katso täältä.
If you need help regarding your mental health check this.